|
Under loppet
av en timme kastar Nicholas
Negroponte ur sig en strid ström av exempel på fantastiska
användningsområden av de senaste och kommande tekniska
framstegen som görs på MIT
Media Lab. Han är på blixtbesök i Sverige och
talar inför en stor publik i Örebro.
Negroponte är IT-visionären personifierad med uppgift
är att göra antaganden om framtidens användning av
den nya sköna tekniken. Men han påpekar att han inte
är någon framtidsanalytiker. Snarare fördömer
han de resultat som vaskas fram av denna yrkesgrupp - av den enkla
anledningen av att det är omöjligt för någon
att föreställa sig den
fulla omfattningen av IT-utvecklingens betydelse för världen
i framtiden, säger han.
Negroponte vet
vad han talar om i egenskap av en av de få initierade personerna
med ett verkligt historiskt perspektiv på utvecklingen inom
den nya tekniken, vilken han dessutom bidragit till att forma, bland
annat genom Media Lab och publikationen Wired.
Och historiskt perspektiv i det här sammanhanget handlar ungefär
om ynka tre decennier.
Att publicera
siffror över antalet IT-användare eller uppkopplade individer
i värden är en populär syssla för internationella
massmedier. Negroponte räknar på sitt eget sätt
och resultatet blir därefter. Han menar att t ex 300
personer i en afrikansk by är IT-användare trots att
de delar på en enda uppkoppling och en enda dator - vilket
verkar vara betecknande för hans allt igenom positiva världsbild.
Negropontes
massmediala framtoning kan få honom att framstå som
en "floskelfarbror", till exempel vid en kritisk läsning
av hans bok Being Digital . (1)
I verkligheten
ger han dock ett annat intryck. Han är en man med ett socialt
patos och ter sig som kapten för den stora IT-skuta som ska
skeppa välstånd och förståelse mellan kontinenter
och individer. Han är en conquistador med goda avsikter och
kan inte tänka sig annat än att Internet bidrar till att
göra jorden till en bättre plats.
Just denna framstegsoptimism
i full och evig blom riskerar paradoxalt nog att göra beskrivningen
av IT-världen ganska endimensionell för åhörare
och läsare av Negropontes resonemang. Being Digital som publicerats
på 40 olika språk - med varierad framgång - har
med rätta kritiserats för att vara en alltför positiv
framställning av människans nytta av det digitala samhällets
egenskaper och utveckling. Negropontes argumentationsteknik är
tämligen imponerande och i vissa fall övertygande men
lämnar stora luckor åt frågor som gäller kunskaps-
och generationsklyftor, ekonomiska och sociala aspekter på
utvecklingen liksom frågan om globalisering kontra marginalisering.
I senare upplagor har Negroponte lagt till en epilog som man med
lite god vilja kan tolka som ett försök att bemöta
kritiken. Frågan om hur han resonerar kring baksidan av den
snabba och omfattande IT-utvecklingen avfärdar han snabbt med
ett vänligt skratt. Han gör det klart att om han någonsin
sagt något om "den
mörka sidan" så var det av misstag.
Svaret är
i all sin torftighet är talande för Negropontes inställning
rent generellt. Han påstår exempelvis att han aldrig
hört talas om den spanske sociologen Manuel Castells omdiskuterade
verk Informationsåldern - och några som helst negativa
effekter av Internet vill han absolut inte prata om. (2) Han är
helt enkelt inte intresserad av frågan utan slår fast
att han är en obotlig optimist. End of discussion.
På frågan
om Negrpontes egen åsikt gällande konstens plats och
utveckling inom de nya tekniska domänerna är han betydligt
mer vältalig och möjligen lättad över att vara
hemma på mammas gata igen. Han menar att det av tradition
har funnits ett tätare förhållande mellan
tekniska framsteg och musik än mellan teknik och konst
- liksom att mycket av den teknik som applicerats på eller
framhållits som konst har skett på de
konstnärliga kvalitetens bekostnad. Men han påpekar
att en förändring och förbättring definitivt
är i full gång inom konsten och teknikens gemensamma
område.
Vid det här
tillfället levererar Negroponte nyheten om att Media Lab just
beslutat om en tillökning av verksamheten i form av en enhet
för konst. Konsten
ska alltså få sin egen status i MIT-världen
och den uppmärksamhet den förtjänar av ett team forskare,
tekniker och konstnärer. Beslutet är rykande färskt
och därför är det omöjligt att säga hur
det hela exakt kommer att ta form. MIT´s hemsida är dock
en källa till information vad det gäller allt som rör
MIT´s nya forskningsdomäner.
Frågan
om den haverade
Media Lab etableringen i Sverige för ett par år sedan
tycker Negroponte tydligen är aningen smärtsam. Han menar
att det var en stor besvikelse att det gick i stöpet i sista
stund. Nu ligger det Media Lab som var menat för Stockholm
i stället i Dublin. Orsakerna till misslyckandet undviker han
att närmare redogöra för och återgår
efter denna lilla formsvacka till sin vanliga bekymmersfria attityd.
Negroponte menar
att de stora möjligheterna för den framtida utvecklingen
av IT och ny teknik i allmänhet ligger hos barnen. Inte bara
med tanke på att en ny generation ska ta över utan främst
för att barnets kreativa och odogmatiska sätt att tänka
och upptäcka nya saker kommer att vara av avgörande betydelse
för framtida forskning. Han menar att leken är ett upptäckande
jämförbart med empirisk vetenskaplig metod och själva
grunden för den kreativitet som måste till för att
driva den tekniska utvecklingen framåt.
"I wish
that I would be five today" säger denna man som passerat
medelåldern - och övertygar.
I enlighet med Negropontes intresse för barnets sätt att
navigera i tillvaron har MIT bland annat anordnat sommarläger
för barn från alla världens hörn. Negroponte
menar att han får gåshud av lycka när ser hur
barnen förhåller sig till datorn och Internet. För
att inte tala om de tankar och idéer som utbyts mellan barn
från helt olika länder och kulturer. Och detta ger naturligtvis
vind i seglen för hans tilltro till barnens förmåga
att göra världen bättre - och gärna med hjälp
av bredband. Man kan hoppas innerligt att han kommer att få
rätt.
Under föredraget
inför publiken i Örebro hinner Negroponte sedan visionera
om allt från små datorer man sväljer med morgonjuicen
för exakt diagnos vid sviktande hälsa till överföring
av teknisk information människor emellan genom ett enkelt handslag.
Efter applådåskorna återvänder "farbrorn
som inte ville vara stor" till USA för att fortsätta
leva och verka efter principen om att ingenting är omöjligt
(3).~
1 Being Digital by Nicholas Negroponte, Alfred A. Knopf, New York,
1995 Leva Digitalt av Nicholas Negroponte, Albert Bonniers Förlag,
Stockholm, 1995. Svensk översättning av Gösta Sturmark
2 The Information
Age. Economy, Society and Culture. Volume I, II, III. Blackwell
Publishers Ltd, Oxford 1996-1998. Informationsåldern. Ekonomi,
samhälle och kultur . Band I, II, III. Bokförlaget Daidalos
AB, Göteborg, 1998 - Svensk översättning av Gunnar
Sandin
3 Ragnar - farbrorn som inte ville vara stor. Karaktär från
svenskt tecknat barnprogram, SVT, 1970-tal
|
